Klassiskt historieberättande

  • Det var en gång…
  • Varje dag…
  • En dag…
  • Detta ledde till…
  • Tills slutligen…
  • Nuförtiden…

En övning i klassiskt historieberättande som görs bäst sittande i ring. En person sätter igång historien med att säga “Det var en gång…” och lägger sedan till någonting, exempelvis “Det var en gång en kvinna som hette Lisa och som bodde i ett stort, rött hus på landet”.

Nästa person fortsätter historien med att säga “Varje dag…” och lägger till någonting, exempelvis “Varje dag gick hon ut till brevlådan för att se om hennes älskade Jörgen hade skrivit till henne”. I en version av övningen kan man fortsätta göra fler varianter av “Varje dag…”.

Sedan bryts fundamendet i historien med meningen “En dag…” där man sedan beskriver något som bryter av historien, exempelvis “En dag låg det ett brev från Jörgen där han skrev att han kommer hem”.

Detta skapar en händelsekedja i vilken man fortsätter med “Detta ledde till…” exempelvis “Detta ledde till att Lisa började snygga till huset och köpte kläder för att allt skulle vara i topptrim tills Jörgen kom hem”. Även här kan man, om man vill, fortsätta med flera “Detta ledde till”, exempelvis “Detta ledde till att Lisa spenderade för mycket och försatte sig i stor skuld”.

Historien avslutas med ett “Tills slutligen…” som i det här exemplet skulle kunna vara “Till slutligen hon fick flytta till en annan stad för att ha en chans att tjäna ihop pengarna till sin skuld och därför aldrig träffade Jörgen” :(.

Allra sist kan man ha en epilog som börjar med “Nuförtiden…”, exempelvis “Nuförtiden sitter Lisa på ICA i Falköping med betalningsanmärkningar och drömmer om hur fint hennes liv hade kunnat vara med Jörgen om hon litat på kärleken”.

HistorieberättandeLångform
0no comment

Leave a Reply